Samtycke, sekretess och menprövning

Att lämna ut information till anhöriga kräver patientens samtycke. För att ge information till barn som är anhörigt krävs dessutom samtycke från barnets vårdnadshavare.

I vissa situationer är det andra personer än barnets biologiska föräldrar som är vårdnadshavare för barnet, och därför är det alltid viktigt att ta reda på vem eller vilka som är barnets vårdnadshavare. I vissa situationer kan det vara svårt att inhämta de samtycken som krävs för att både få lämna ut information om patienten, men också för att få ge information till barnet. En sådan situation kan uppstå då patienten är vårdnadshavare men så pass svårt sjuk eller skadad att det inte går att få samtycke. Hantering av en sådan situation skiljer sig åt beroende på vilken driftsform vårdgivaren har.

Offentlig verksamhet

I offentligt driven vårdverksamhet gäller offentlighets- och sekretesslagen (2009:400): Om samtycke inte kan inhämtas från patienten, till exempel på grund av för svårt sjuk patient, måste personalen i offentlig vårdverksamhet göra en enskild bedömning av vilken information som kan lämnas till närstående. Om patient tillfrågas om samtycke, men säger nej, bör patienten informeras om vikten av att kunna prata med barnet.

I 25 kap. 1 § offentlighets och sekretesslagen står att Sekretess gäller inom hälso- och sjukvården för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men.”. Finns inget samtycke från patienten eller någon annan sekretessbrytande regel måste en menprövning göras innan uppgifter om en patient får lämnas ut. Vem som gör menprövningen är olika i olika verksamheter och den aktuella verksamhetens rutiner tillämpas.

Privat verksamhet

Inom privat vårdverksamhet (enskild hälso- och sjukvård) gäller bestämmelser om tystnadsplikt i patientsäkerhetslagen (2010:659) Det finns ingen lag som medger att medarbetare hos privat vårdgivare inhämtar samtycke från patient för att lämna ut uppgifter om patienten. – exempelvis till anhöriga. Om det rör sig om redan kända uppgifter får information lämnas ut, i andra fall behöver en bedömning göras av vilken information som kan röjas utan att det innebär att det görs obehörigen. Detta uttrycks i 6 kap. 12 § i patientsäkerhetslagen genom att ”Den som tillhör eller har tillhört hälso- och sjukvårdspersonalen inom den enskilda hälso- och sjukvården får inte obehörigen röja vad han eller hon i sin verksamhet har fått veta om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden.”.

Frågor om sekretess och tystnadsplikt kan vara svåra. Om det finns funderingar eller oklarheter i sådana frågor bör frågan i första hand diskuteras med närmaste chef.

Vid oenighet om information till barnet

I situationer när personal och patient/vårdnadshavare inte är eniga om barnet ska få information eller inte, eller vilken information barnet behöver få, är det viktigt att samtala om anledningen till att barnet behöver information. Personalen har en viktig funktion i att försöka motivera vårdnadshavaren så att barnet kan få information.

Föräldrabalken anger att vårdnadshavare har skyldighet att tillgodose barnets behov. I lag (2018:1197) om förenta nationernas konvention om barnets rättigheter anges att barnet har rätt till delaktighet i det som berör dem. Om personalen trots motiverande samtal inte förmår få föräldern att ändra sig kan det uppstå oro för barnet. Att inte få information om sjukdomen och det som händer med den vuxne kan leda till att barn far illa, både på kort och lång sikt.

Om oro för barnet far illa finns ska genast en anmälan till socialtjänsten göras. I anmälan är det viktigt att beskriva vad som oroar anmälaren, anledningen till detta och vilka konsekvenser anmälaren kan se gällande barnets bristande tillgång på information.

Broschyr till personal inklusive samtyckesblankett:
Barn som anhöriga vuxen (anhorigasriksforbund.se) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.