Barn som anhöriga

Ibland behöver barn och unga extra stöd och hjälp. En sådan situation är när någon nära barnet blir sjuk, skadad, missbrukar, separerar, utsätts för våld eller avlider. Med rätt information och stöd från vuxenvärlden, skola och hälso- och sjukvården, minskar barnets oro, fantasier får mindre utrymme och det förebygger ohälsa hos barnet nu och i framtiden.

Barn reagerar olika

Hur det enskilda barnet reagerar och vilka behov av stöd och hjälp det har beror på en rad faktorer, exempelvis tidigare upplevelser, personlighet, ålder och mognad. Det är inte sjukdomen eller skadan hos personen i barnets närhet i sig som avgör hur det ska bli för barnet. Samtalsklimatet i familjen och hur vårdnadshavare och andra viktiga vuxna klarar av att förhålla sig till situationen har stor betydelse. Vid vissa sjukdomstillstånd eller allvarliga händelser varierar vårdnadshavarens mående och föräldraförmåga över tid och barnets reaktioner varierar därefter.

Krisreaktion - Barns och ungas krisreaktioner liknar till viss del krisreaktionerna hos vuxna. I ett tidigt skede av kris kan dock barns reaktioner skilja sig en del från den vuxnes. Många yngre barn kan inledningsvis reagera kraftigt, för att sedan återgå till en aktivitet som om inget har hänt. Detta kan sedan fortsätta som snabba växlingar mellan oro och till synes oberördhet.

Beteendeförändring - Barn och unga har olika strategier för att hantera svåra situationer. De kan få svårt att sova, få minskad aptit, få ont på olika ställen i kroppen, bli oroligt eller bara dra sig undan. Några barn får koncentrationsproblem i skolan eller hamnar i bråk. Andra kan bli överdrivet anpassliga i hopp om att inte oroa de vuxna.

Skuld och skam - Barn känner ofta skuld eller skam. De kan tro att sjukdomen, skadan, missbruket, separationen eller våldet beror på något de själva har gjort. Om föräldern förändrats mycket eller beter sig på annat sätt än vanligt kan barnet undvika kamratkontakter och sluta ta hem vänner för att slippa förklara.

Informera när så är lämpligt förskola och skola om vad som händer, så att de kan stödja barnet på rätt sätt. Tveka inte att fråga vården, familj eller vänner om hjälp om situationen känns akut eller om barnets reaktioner blir svåra eller långvariga.

Vad behöver barn och unga som anhöriga?

Barn och unga som anhöriga behöver information, råd och stöd genom att:

• få information om diagnosen och svar på frågor
• ge uttryck för sin oro och sina upplevelser
• få avlastning kring skuld och skam
• någon frågar hur de mår och få veta vem de kan prata med
• träffa andra i liknande situation
• ha möjlighet till kamratrelationer och fritidsintressen
• få stöd i skolarbetet
• ha en fungerande vardag med rutiner och struktur
• känna sig värdefulla, respekterade och få uppmuntran
• få praktiskt stöd för att avlasta barn och unga från övermäktigt ansvar och omsorgsbörda
• leka och lära i förskola och skola, här kan barn behöva särskilt stöd och extra omtanke
• få verktyg till att hantera vardagen
• barn som har utvecklat egna symtom får behandlande insatser av olika slag av hälso- och sjukvården
• hjälpa familjen att kunna tala om problemen
• främja trygga relationer i familjen och någon extra stödjande vuxen utöver föräldrarna är grundläggande
• föräldrarna får den hjälp och det stöd de behöver, både för egen del och i sitt föräldraskap

Vad tycker barn och ungdomar i Lysekils kommun?

Under våren 2023 gjordes en enkät till barn och ungdomar i Lysekil där vi fick 182 svar från barn i åldrarna 10–18 år. Sammanställning och analys finns att läsa här: Enkät barn som anhöriga analys 2023 (PDF) Pdf, 266.5 kB.

Nätverk och organisationer som kan ge stöd

Barn som anhöriga | Nationellt kompetenscentrum anhöriga (anhoriga.se) Länk till annan webbplats. lista på aktiva nätverk och organisationer. 

Tips-pa-organisationer-och-foreningar.pdf (anhorigasriksforbund.se) Länk till annan webbplats. lista på aktiva nätverk och organisationer. 

Barn och ungas rättighet

Föräldrabalken anger att vårdnadshavare har skyldighet att tillgodose barnets behov. I Barnkonventionen anges att barnet har rätt till delaktighet i det som berör dem. Lagen är vägledande i beslut som rör barn som patient och barn som anhörig. För att kunna bedöma och beakta barnets bästa vid beslut om, och stöd till barnet och dess familj, ska hälso- och sjukvården och kommunen ha kunskap om barnkonventionen och barnrättsperspektivet.

För att få lämna ut information till anhöriga krävs patientens samtycke. För att få ge information till barnet som är anhörigt krävs dessutom samtycke till att barnet får lov att informeras från barnets vårdnadshavare. Utifrån barnets ålder och mognad kan alltid generell information ges till barnet.