Meny
Ikon utropstecken

SMHI utfärdar orange varning under måndagen den 12 februari. Mer information

Arkeologi och fornlämningar

Lysekils kommun inventerades efter fornminnen på 1970-talet och även i början på 1990-talet. Därefter har en lång rad fornlämningar påträffats i samband med arkeologiska utredningar och undersökningar.

I rapporten "Fornlämningsmiljöer i Göteborgs- och Bohus län" (Länsstyrelsen 1984) redovisas nio områden och tre speciella fornlämningsobjekt i kommunen som speciellt bevarandevärda ur fornlämningssynpunkt. Exploateringstrycket i kommunen har dock varit högt sedan
rapporten skrevs och kunskapen om fornlämningarna i kommunen växer ständigt.

I havet utanför Lysekil och Skaftö finns förlisningsområden som är marina fornlämningar. För att undvika plundring finns de dock inte redovisade på allmänt tillgängliga kartverk på det sätt som fornlämningar på land är.

"Placat och Påbudh Om Gamble Monumenter och Antiquiteter"

Sverige har kanske världens äldsta lagstiftning rörande fornminnen och leder sitt ursprung tillbaka till "Placat och Påbudh Om Gamble Monumenter och Antiquiteter" från 1666,
då bland annat präster ombads redovisa vilka märkliga monument och fynd som gjorts i deras respektive socknar. Redan på 1600-talet rapporterades om särskilda fornminnen i vad som idag är Lysekils kommun.

Dagens kulturminneslag innehåller bland annat bestämmelser för skydd av värdefulla byggnader liksom fornlämningar, fornfynd, kyrkliga kulturminnen och vissa kulturföremål.

Alla fasta fornlämningar är skyddade av "Lag om kulturminnen". Detta gäller såväl redan kända som ännu ej påträffade fornlämningar, både på land och under vattenytan.

Fornminnesinventeringar

I mitten av 1800-talet påbörjades en mer systematisk kartläggning av landet för att få en bild över ekonomiska och topografiska förhållanden.

I samband med den så kallade Göteborgsutställningen 1923 genomfördes fornminnesinventeringar i dåvarande Göteborgs- och Bohus län och man fick då kännedom om ett stort antal fornlämningar.

Riksantikvarieämbetet fick år 1937 i uppdrag att systematiskt inventera alla fasta fornlämningar som var synliga ovan jord. Alltsedan dess har inventering bedrivits i olika omgångar och idag kan du med hjälp av ”Fornsök” söka i ett digitalt register över fornminnen.

Fornsök

Är du nyfiken på vilka fornlämningar som finns där du bor? Då kan du söka efter fornlämningar i Fornminnesregistret via Riksantikvarieämbetets Fornsök .

I Fornsök finns information om över 1,7 miljoner lämningar på närmare 600 000 platser. Informationen kommer främst från fältinventeringar som utförts runtom i landet samt från arkeologiska utredningar och undersökningar.

Fornsök visar ingen fullständig bild av alla fornminnen som finns i Sverige, istället tillkommer det ständigt mer information då nya lämningar hittas. Fornsök uppdateras därför dagligen med ny information.