Vi måste stoppa den negativa spiralen

Den tredje frågan handlar om vilka svårigheter som vår kommun kan ställas inför i framtiden. Svaren ger upplevelser av oro som måste tas på största allvar. Många av er menar dock att vi måste bli bättre på att hysa tilltro.

Så här ställdes frågan: Vilka svårigheter tror du att vår kommun kan ställas inför i framtiden? Vilka samhällsförändringar i stort och smått ser du som svåra och finns det något som oroar dig när du tänker på framtiden här?

En komplex värld

Ni beskriver flera olika slags hotbilder; arbetstillfällena kanske fortsätter minska, de unga flyr, det finns för få bostäder och fler och fler hus står tomma stora delar av året eller köps upp till allt dyrare priser av sommargäster. Den kommunala ekonomin krymper samtidigt som utgifterna växer.

Att vissa nyinflyttade kommer från andra kulturer upplevs som svårhanterligt, liksom att den övriga befolkningen blir allt äldre och kommer behöva tas omhand. Några uttrycker en oro över en ökande kriminalitet.

Det finns många farhågor och ibland stark rädsla. Information, fakta och tydligt agerande från kommunens sida kan då underlätta. Längst ned i svaret presenteras uppgifter som kan hjälpa till att nyansera dessa upplevelser.

Försvårande attityder

Många av er påpekar att det ofta är attityden i sig, inställningen, som är det största problemet. Den kan göra att vi missar att se till hur vi faktiskt kan förbättra våra chanser att utvecklas. Det som idag ses som en svårighet eller brist kan bli till en resurs om vi hanterar läget. Men få är helt säkra på hur situationen bäst kan hanteras.

Det finns således en samstämmighet i upplevelsen av att vi har en negativ spiral. Men helt olika syn på vad det handlar om. Men ni anser att politikerna har ett stort ansvar att reda i detta.

Till ytterligheterna kan vi lägga synen på den relativt stora mängd nyanlända människor som kommit till Lysekils kommun de senaste åren. Där vissa ser att det är ett problem i sig ser andra att det svåra är att hitta sätt att ta hand om denna resurs.

En annan ytterlighet är antalet delårsboende. Där vissa ser att de som bor här bara under sommaren och långhelgerna tär på kommunens resurser ser andra att det är tack vare dem som det finns så hög nivå på både service och utbud.

Citat från enkätsvaren:

”Allt färre bostäder gör att Lysekil kommer fortsätta avfolkas”

”En svag kommunal ekonomi och ett ökande antal delårsboende”

”För få bofasta invånare men samtidigt för många nyanlända”

”Dåliga vägar och infrastruktur fortsätter förhindra inflyttning och företagande”

”Det saknas optimism – folk är kvar i gammalt tänk”

Framtida utmaningar i Lysekils kommun

I svaren framgår att de stora framtida utmaningarna ligger i att:

• Arbetstillfällena minskar
• Bostadsbristen ökar, till exempel för att det byggs ”fel” sorts bostäder
• Avfolkningen fortsätter när det gäller helårsboende
• Den kommunala ekonomin krymper
• Få hit kompetent arbetskraft.

Kommunen svarar på frågor som oroar

Faktum är att det sedan år 2015 flyttar fler personer in till än ut ur Lysekils kommun. Enbart i åldersgruppen 15-24-åringar är det fler som flyttar ut än in. De flesta mindre kommuner har svårt att erbjuda unga möjlighet till högre studier, som lockar i den åldern. Men sett till statistiken är det många som återvänder eller flyttar hit när studierna är klara.

Inflyttningen till kommunen är absolut störst bland svenskar; drygt 580 personer under 2015. Människor med bakgrund i Syrien utgjorde en fjärdedel så mång, 155 inflyttade personer och norrmännen kom på tredje plats med knappt 20 som flyttade hit.

Att det är populärt att ha deltidsboende i Lysekils kommun är något vi delar med alla kustkommuner. De fördelar och den problematik som följer är komplexa och inte enbart en kommunal angelägenhet, men något som kan arbetas mer med.

Kommunen är medveten om att det är brist på bostäder i Lysekils kommun. Både mindre hyreslägenheter, större bostadsrätter och seniorboende saknas i framför allt Lysekils tätort.

Detaljplaner som medger cirka 600 nya bostäder är under framtagande, varav cirka 225 på Skaftö, drygt 70 i de norra kommundelarna och cirka 340 i Lysekil tätort. Mest gäller planerna småhus och bostadsrätter. Kommunen arbetar på att möjliggöra fler hyresrätter.

Vad gäller kommunens ekonomi visas ett positivt resultat varje år sedan 2010.
Kommunen har ett flertal pågående projekt som verkar för att vi ska bibehålla och kunna öka trivseln och möjligheten att bo och verka i Lysekils kommun. Några exempel är integrationsprojektet, projekt Urban platsinnovation med Centrumlabbet, en Grön strategi samt att en ny Översiktsplan är på gång.

Om enkät Lysekil 2030

Våren och sommaren 2016 genomfördes enkäten ”Lysekil 2030” där vi bad om en beskrivning av hur du ser på ditt samhälle och på framtiden här.

Engagemanget var stort och vi fick in svar från nästan 350 personer. Enkätsvaren är betydelsefulla byggstenar i Lysekils kommuns nya vision och nya översiktsplan.