Enkätundersökningen LUPP

LUPP (lokal uppföljning av ungdomspolitiken) är en enkätundersökning som Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor har tagit fram. Enkäten består av ungefär 80 frågor som handlar om fritid, inflytande, skola, trygghet, hälsa och framtid.

LUPP i Lysekil

Under hösten 2020 skickades LUPP ut till ungdomar i åldrarna 13-16 år samt 16-19 år i Lysekils kommun. 352 elever på högstadiet och 342 elever på gymnasiet svarade på enkäten.

Svaren sammanställda i rapport

Resultatet har nu sammanställts i en rapport. Rapporten har fokus jämlikhet och belyser särskilt skillnader mellan kön och ålder. Även andra grupper lyfts fram där man har kunnat se skillnader: HBTQ-personer, personer med annan bakgrund än svensk, resurssvaga samt personer med funktionsvariationer.

Sammanfattning av rapporten

Att ha kunskap om unga och deras livsvillkor är en viktig förutsättning för kommunernas
arbete i alla förvaltningar och områden. Både barnkonventionen som nu är lag och Sveriges ungdomspolitik betonar vikten av att alla beslut som tas, som på något sätt rör barn och unga, alltid ska utgå från ett barn- och ungdomsperspektiv.
I Sverige beslutade riksdagen år 2014 om en ny ungdomspolitik. De nya målen för
ungdomspolitiken är att alla ungdomar (mellan 13 och 25 år) ska ha goda levnadsvillkor,
makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen. Alla beslut som tas och
insatser som genomförs rörande unga ska utgå från dessa mål. Tre prioriterade områden
har även tagits fram i det ungdomspolitiska handlingsprogrammet och dessa är:
ungdomars inflytande, egen försörjning och psykisk hälsa.

I Lysekil har LUPP-undersökningen genomförts under hösten 2020. Rapporten har sedan
tagits fram med ett särskilt fokus på jämlikhet. Därför belyser vi skillnader mellan olika
grupper av unga, framförallt mellan kön och ålder men även utifrån andra
bakgrundsfaktorer. Vi rekommenderar att man läser hela rapporten för att få en mer
heltäckande bild av ungdomarnas livsvillkor i Lysekil. Några utvalda sammanfattande
resultat presenteras dock i detta avsnitt.

Gymnasietjejer mindre nöjda med fritiden

Andelen unga som är nöjda med sin fritid i Lysekil är hög, 94% av högstadieeleverna och 84% av gymnasieeleverna svarar att de totalt sett är nöjda. Andelen som är nöjda med utbudet av fritidsaktiviteter är dock lägre. Denna andel är i Lysekil lägre än rikssnittet för LUPP både på högstadiet och gymnasiet.

I avsnittet om fritid ser vi även att gymnasietjejer sticker ut som mindre nöjda med fritiden och mindre nöjda med utbudet av aktiviteter. Gymnasietjejer är även i lägre grad än övriga grupper medlemmar i någon förening. Vid en analys av fritextsvar från tjejer i gymnasiet framkommer det att de i högre grad än övriga unga anger att de saknar ställen där de mer spontant kan träffa vänner, snarare än att de kanske saknar någon veckovis aktivitet. Fler gymnasietjejer nämner att de saknar saker som något ställe där de kan hänga på helger, att de vill kunna göra roliga saker som att bowla och spela biljard eller besöka gym, caféer och affärer.

Det framgår också att resurssvaga ungdomar är mindre nöjda med fritiden och de aktiviteter som finns än övriga ungdomar. Även utifrån bakgrund finns det skillnader, där de med utländsk bakgrund är mindre nöjda med fritiden och är i lägre grad medlemmar i någon förening än övriga ungdomar. Det går även att se skillnader utifrån bakgrund när det kommer till regelbunden träning. Tjejer med utländsk bakgrund tränar regelbundet i lägre grad än övriga ungdomar.

En hög andel vill påverka i kommunen

Totalt svarar 36% av högstadieungdomarna och 43% av gymnasieungdomarna att de är intresserade av politik och 43 % och högstadieungdomarna samt 61% av gymnasieungdomarna att de är intresserade av samhällsfrågor. Detta är något högre än rikssnittet, och framförallt avseende intresset för samhällsfrågor i gymnasiet. Det är även en något högre andel unga i Lysekil som vill påverka i frågor som rör kommunen vid en jämförelse med rikssnittet, vilket är positivt.

Andelen gymnasieungdomar som ser sig ha möjligheter att påverka är dock lägre än rikssnittet. Ungdomarna vill påverka saker som skolan och fritiden men även samhällsfrågor som bland annat klimat och miljö, rasism, jämställdhet samt trygghetsfrågor. Utifrån kön finns det en del skillnader, tjejer vill påverka i högre grad än killar. Vid en fördjupad analys ser vi även att de vissa ungdomar är mer intresserade av att vara med och påverka. Hbtq-personer och resurssvaga ungdomar svarar att de vill vara med och påverka i frågor som rör Lysekils kommun i högre grad än övriga. Vad gäller unga med utländsk bakgrund svarar de i klart högre grad än övriga att de ser sig ha möjligheter att påverka - däremot är andelen som vill påverka lägre än bland unga med helt svensk bakgrund.

Tydliga skillnader i trygghet

Generellt ser vi att en väldigt hög andel av ungdomarna svarar att de känner sig trygga på olika ställen i kommunen och på internet. Tryggheten är något lägre på fritidsgårdar, i kollektivtrafiken samt på stan/i centrum. Vad gäller trygghet i kollektivtrafiken svarar tjejer i lägre grad än killar att de känner sig trygga. Jämfört med rikssnittet känner sig högstadieungdomarna i Lysekil något tryggare på flertalet platser. Gymnasieungdomarna är däremot något mindre trygga än rikssnittet på flera platser.

När det handlar om utsatthet ser vi att tjejer i högre grad än killar svarat att de utsatts för mobbning, orättvis behandling samt sexuellt våld eller utnyttjande. Killar har däremot i något högre grad utsatts för hot och stöld. Ungdomarna i Lysekil har i högre grad än rikssnittet utsatts för orättvis behandling. Gymnasieungdomarna i Lysekil svarar även i högre grad än rikssnittet att de utsatts för mobbning.

Genom en fördjupad analys framgår det att unga med en funktionsvariation och unga som är resurssvaga i högre grad än övriga svarar att de utsatts för mobbnig och otrygga situationer.

Tjejer och utsatta grupper mår sämre

Totalt svarar 79% av killarna och 62% av tjejerna att de mår mycket eller ganska bra.

Tjejer mår alltså sämre, och framför allt gymnasietjejerna. När det kommer till förekomsten av psykiska och somatiska symtom är det också tjejer som rapporterar klart mer besvär än killar. Exempelvis svarar totalt 56 % av tjejerna och 28 % av killarna att de stressar flera gånger i veckan eller varje dag. Vid en jämförelse med rikssnittet ser vi att högstadieungdomarna i Lysekil har något mindre besvär med stress, huvudvärk, ont i magen, nedstämdhet och sömnsvårigheter. Gymnasieungdomarna i Lysekil rapporterar däremot flertalet besvär i något högre grad än rikssnittet.

Genom en fördjupad analys kan vi även se att unga hbtq-personer samt unga med sämre ekonomiska förutsättningar svarar att de mår sämre och rapporterar mer psykiska och somatiska besvär än övriga ungdomar. Det framgår också att unga med funktionsvariationer har mer psykiska och somatiska besvär.