Idrott i Sverige

Ungefär två miljoner svenskar motionerar, tränar och tävlar regelbundet i en idrottsförening. Svensk idrott ska vara inkluderande och en positiv kraft mot segregation och utanförskap.

De allra flesta idrottar i första hand för glädjens, gemenskapens och hälsans skull. Idrottsrörelsen är uppbyggd på demokratiska principer och stimulerar till delaktighet, engagemang och social utveckling.

Idrott är i särklass den fritidsaktivitet som lockar flest barn- och ungdomar. En majoritet av barn och ungdomar över sju år deltar i organiserad idrottsverksamhet. Idrotten spelar därmed en viktig roll i många barns uppväxt.

Trygga idrottsmiljöer

Listan på fördelar med regelbunden fysisk aktivitet, motion eller idrott kan göras lång. Några av dessa är ökat välbefinnande, stärkt självförtroende, bättre koncentrationsförmåga och ökad inlärningsförmåga.

Lysekils kommun strävar efter att kunna erbjuda trygga idrottsmiljöer och verksamheten ska bedrivas i linje med barnkonventionen.

Det innebär bland annat att barn och ungdomar ska kunna vara aktiva inom idrotten utan att riskera att utsättas för någon form av kränkande behandling. Det bästa sättet att förebygga kränkningar och övergrepp i en förening är att föra en dialog om frågorna bland ledare, aktiva och i styrelserummet.

Bidra till integrationen i samhället

På många platser i Sverige har idrottsföreningar engagerat sig för att erbjuda träning och sammanhang till nyanlända personer. En ökad inkludering leder till att både svensk idrott och samhället utvecklas till det bättre.

Svensk idrott vill ytterligare stärka arbetet med mångfald i föreningar och därmed bidra både till integrationen i samhället och svensk idrotts utveckling.

Idrottsrörelsen är en mötesplats över gränser och därmed en viktig arena för integration. Medan exempelvis pojkar med utländsk bakgrund är med i föreningsidrotten i samma utsträckning som pojkar med svensk bakgrund, har vi en utmaning att nå flickor och ledare med utländsk bakgrund. Det finns också stora skillnader mellan idrotter och mellan föreningar.

Många människor har sökt sig till Sverige och idrottsföreningar kan stödja och möta asylsökande och nyanlända under etableringsprocessen.

Vad kan vår förening göra?

Många idrottsföreningar har startat träningsgrupper eller sträckt ut en hand till nyanlända och asylsökande barn och ungdomar. Effekten har ofta varit ett starkare och mer levande föreningsliv samtidigt som dessa ungdomar snabbt kunnat hitta mening och struktur i
vardagen.

De föreningar som vill dra igång liknande initiativ behöver inte uppfinna hjulet på nytt, utan det finns många lärdomar att dra från andras erfarenheter.

På webbplatsen för Svensk idrott hittar du mer information.