Så jobbar våra skolkök för att minska matsvinn

På söndag den 29 september är det den internationella matsvinnsdagen och under veckan har det uppmärksammats på samtliga skolor i Lysekils kommun.

Vad är matsvinn?

Matsvinn är mat som går bra att äta men av olika anledningar inte äts eller dricks upp. Den största delen av matsvinnet uppstår i hushållen, men mat slängs i onödan i hela livsmedelskedjan av många olika skäl. Det krävs en mängd åtgärder för att komma åt problemet och det är viktigt att alla bidrar, inte minst våra skolor.

Vad görs för att minska matsvinn?

För att uppmärksamma och minska matsvinn gör våra skolor olika åtgärder. Det förs statistik på antal elever som äter varje dag genom att räkna tallrikarna som använts. Efter lunchen vägs överbliven mat som stått framme och matrester från tallrikar. Den mat som blivit över och som inte tagits fram, tas ofta tillvara på till dagen efter och kan bli ingredienser i en sallad eller mellanmål till eftermiddagen.

Arbetet med matsvinn är något som pågår under hela året men uppmärksammas och informeras mer kring, vid den internationella matsvinnsdagens datum den 29 september.
På bild till höger visar kocken Anna-karin Carlberg, köksvågen som används för att väga matsvinn och hur det dokumenteras.

- För att minska matsvinnet i Lysekils kommun behöver vi i förvaltningsorganisationen se över rutiner för att beställa rätt volymer. Det handlar om allt från att anpassa matsedeln med rätt maträtter, förbättra dialogen mellan vårdnadshavare, skola och måltidsverksamheten för att på så sätt få ett bättre underlag vid interna beställningar av mat, säger Staffan Niemi måltidschef. Måltidsmiljöerna i matsalarna är viktiga och ett bra flöde med elever som äter, påverkar måltidsmiljön som i sin tur påverkar hur mycket mat som kastas från tallrikarna. Även attityder och vanor behöver förändras. Det kan vi göra bland annat genom att i våra måltidsråd upprätthålla en god dialog samt att belysa matsvinn generellt vid tillfällen som Internationella matsvinnsdagen då frågan lyfts lite extra.

Matsvinn förekommer i hela livsmedelskedjan

- Om matsvinn var ett land skulle landet vara den tredje största utsläpparen av växthusgaser i världen efter Kina och USA, berättar miljö- och klimatstrateg Linnea Lämås. Arbetet med matsvinn är viktigt både för ekonomin och för minskad klimatpåverkan. Världens länder har kommit överens genom FN att halvera matsvinnet till 2030 som en del i de globala målen och Agenda 2030. Trots detta slängs 33 kilo mat och dryck per person och år i svenska hushåll. För en familj på två vuxna och två barn handlar det om cirka 130 kilo eller 3000-6000 kr per år. Men matsvinn förekommer också i hela livsmedelskedjan, från produktion och transport till butiker och restauranger.

Läs mer om matsvinn Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Läs mer om internationella matsvinnsdagen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.