Meny
Ikon utropstecken

Hedersrelaterat våld och förtryck

Hedersrelaterat våld och förtryck kan ta sig olika uttryck. Lysekils kommun arbetar aktivt för att påverka attityder om mänskliga rättigheter, jämställdhet och rätten till sitt eget liv.

Hedersrelaterat våld och förtryck kan ta sig olika uttryck och är konsekvenser av hederskultur och patriarkala system. Hederskulturen utgår från att familjen eller kollektivets heder är viktigare än den enskilda personens vilja, behov och känslor. Individens handlingar anses påverka hela familjens och kollektivets anseende och individens sexualitet är en angelägenhet för hela familjen.

Kollektiv kontroll

Hedersrelaterat våld och förtryck är kollektivt utövat eller sanktionerat. Kollektivt utövat betyder att det är flera som utövar förtrycket och våldet, jämfört med individualistiskt som kännetecknas av en utövare. Det kan finnas ett stort antal förövare, som familjemedlemmar, släktingar eller andra med samma bakgrund. Våldet är i vissa fall socialt accepterat och sanktionerat inom kollektivet. Centralt i en hederskultur är kontrollen av flickor och kvinnors sexualitet.

Hur kan kontrollen och förtrycket se ut?

Kontrollen kan sträcka sig från vardagliga former av begränsningar i flickors och kvinnors liv som berör exempelvis klädval, socialt umgänge och rörelsefrihet till livsval som utbildning, jobb, oskuldsnorm, giftermål och skilsmässa. I sin yttersta form resulterar hederstänkandet i hot om våld och våld, inklusive dödligt våld.

I hederskulturer är det familjen eller släkten som väljer partnern, det gäller både flickor, kvinnor, pojkar och män. De enda relationer som accepteras är relationer mellan kvinna och man och många gånger kontrolleras personen tidigt i syfte att giftas bort.

I Sverige finns det en lag mot tvångs- och barnäktenskap. Lagen innebär att det är förbjudet att gifta bort någon mot sin vilja, både i Sverige och utomlands. Lagen innebär också att det är straffbart att lura någon att gifta sig till exempel genom att resa utomlands.

Den som utövar hedersrelaterat våld och förtryck bryter mot flera svenska lagar och konventioner, tex. socialtjänstlagen, föräldrabalken och brottsbalken, Barnkonventionen. Den som bryter mot dessa lagar kan bli åtalad och straffad.

Drabbar både flickor och pojkar - det finns hjälp att få

Våldet och förtrycket drabbar både flickor och kvinnor samt pojkar och män och det är både män och kvinnor som är förövare. Ibland är en och samma person både själv utsatt och förövare, detta gäller inte minst pojkar och unga män. Den som utsätts för hedersvåld och förtryck kan få hjälp och stöd.

Du som går i skolan kan prata med din skolkurator eller skolsköterska. Om du inte går i skolan så kan du vända dig till kommunen, din vårdcentral eller vid akuta ärenden ringa till 112. Om du misstänker att någon i din närhet har utsatts för hedersvåld och förtryck så kan du söka hjälp för dem.

Främjande och förebyggande

I Lysekils kommun och i alla andra kommuner i Sverige, har skolan och socialtjänsten i uppdrag att arbeta främjande och förebyggande mot hedersrelaterat våld.

Vissa utsatta barn och ungdomar kan vara svårare att upptäcka än andra. Exempelvis kan homo- och bisexuella, transpersoner eller queer vara mer utsatta liksom personer med intellektuell funktionsnedsättning. Det är därför viktigt att hitta rutiner för att möta dessa barn och ungdomar. För dessa barn och ungdomar som lever i ett hedersrelaterat sammanhang tillkommer ett flertal särskilda sårbarhetsfaktorer (TRIS, 2014).

Bemötande av drabbade barn och ungdomar måste ske med varsamhet och ödmjukhet. Många barn och ungdomar kommer från kulturer där det är tabu att prata om reproduktiv hälsa, sexualitet och könsorgan. Den som är utsatt ska få veta att det finns hjälp att få och att livskvalitén och livssituationen kan förbättras.

Kvinnlig könsstympning

Med kvinnlig könsstympning menas alla ingrepp på en flickas eller kvinnas genitalier av icke medicinska skäl och räknas enligt svensk lag (1982:316) som grov misshandel. Könsstympning är en del av det hedersrelaterade våldet och utförs för att säkra familjens heder genom kontroll av flickans och kvinnans sexualitet. Könsstympning av flickor och kvinnor är en tusenårig tradition som förekommer i flera länder i Afrika och i några länder i Mellanöstern och Asien. Ingen vet säkert hur och varför den här traditionen uppstod.

Ingreppet uppfattas ofta som socialt viktigt för att flickan ska ses som ren och oskuld vid giftermål, eller som övergång från att vara barn till att bli vuxen kvinna. Åldern då ingreppet utförs kan variera men vanligast är 4 - 14 år. Vilken typ av ingrepp, vem som utför det samt anledningen till det varierar mellan olika länder den kan även se olika ut inom länder.

Svensk lag gäller även om ingreppet görs utomlands

Alla former av kvinnlig könsstympning är förbjudna i Sverige. Det är ett brott som kan ge upp till 10 års fängelse. Även försök eller förberedelse till könsstympning och att undanhålla att en stympning gjorts kan ge straff. Lagen gäller även om brottet skett utanför Sveriges gränser.

Webbutbildning om hedersrelaterat våld och förtryck

Syftet med webbkursen är att ge kommuner och enskilda verksamheter ett verktyg för att erhålla och underhålla en grundkompetens om hedersrelaterat våld och förtryck.

Kursen är kostnadsfri att använda och vänder sig i första hand till personal inom socialtjänsten, skolan och förskolan, men den kan också användas av yrkesverksamma inom vård, omsorg, och rättsväsende samt ideella aktörer.

Länk till kursen här: Kurs om hedersrelaterat våld och förtryck Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.