Meny

Dela sidan på sociala medier

Folkhälsoarbete

Folkhälsa handlar om hälsotillståndet i befolkningen som helhet eller i grupper i befolkningen. En god folkhälsa innebär att så många som möjligt har en bra hälsa, fysiskt, psykiskt och socialt, och att hälsan är jämlikt fördelad mellan olika grupper i samhället.

Folkhälsoarbetet sker inom alla våra verksamheter så som till exempel förskola, skola, äldreboende och i arbetet med att planera för våra fysiska miljöer. Hur kommunen väljer att arbeta med bostadsområden, vägar, kollektivtrafik, vatten och avlopp, miljö och natur har stor betydelse för lysekilsbornas hälsa, likaså möjligheter till utbildning, arbete och umgänge med nära och kära.

Kommunen kan göra mycket, men inte allt - även vårdcentralerna, försäkringskassan, arbetsförmedlingen, föreningar och många fler är aktörer i folkhälsoarbetet. Därför är samverkan och samarbete viktigt.

Hur arbetar vi med folkhälsa?

Lysekils kommun och Hälso- och sjukvårdsnämnd norra har, genom ett folkhälsoavtal, kommit överens om att samverka i syfte att stärka och utveckla befolkningens hälsa. Avtalet beskriver förutsättningarna för samverkan. Till avtalet finns också en summa pengar kopplat som ska användas till folkhälsoarbetet.

I Lysekils kommun finns ett folkhälsopolitiskt råd. I rådet sitter politiska ledamöter från kommunala nämnder och hälso- och sjukvårdsnämnden. Rådet ska verka för att folkhälsoarbetet bedrivs inom kommunens ordinarie verksamheter. Med hjälp av de pengar som är kopplat till avtalet kan särskilda insatser, som syftar till att förbättra befolkningens hälsa, genomföras. Fokus ska vara hälsofrämjande och primärpreventiva insatser.

Som stöd för det lokala folkhälsoarbetet finns en folkhälsostrateg anställd.

I verksamhetsplan 2017 kan du läsa mer om det övergripande folkhälsoarbetet i Lysekils kommun. Särskilt prioriterad målgrupp under 2017 är barn och unga.

Hur mår Lysekil?

Generellt sett är hälsoutvecklingen och folkhälsan i Sverige god men förutsättningarna för en gynnsam hälsoutveckling fördelar sig olika i befolkningen med både geografiska och sociala skillnader. Nya rapporter visar att skillnader i hälsa ökar mellan vissa grupper. Välfärdsredovisningen som gjordes 2015 i Lysekil visar att det finns skillnader även hos oss.

Vi följer också ungas drogvanor regelbundet. Senaste rapporten över ungas drogvanor i Västra Götaland kom hösten 2016. Den visar på att unga (åk 9 och åk 2 gymnasiet) i Lysekil både röker och dricker alkohol i något större omfattning än genomsnittet för Västra Götaland. Andelen unga i Lysekil som testat narkotika är ungefär på samma nivåer som i Västra Götalandsregionen.