Meny

Dela sidan på sociala medier

Riksintressen

I Sverige finns olika slags riksintressen. Kultur- eller naturområden är en typ, medan kommunikations- eller industrianläggningar är andra.

Riksintressen för kulturmiljövård

I Sverige finns runt 1 700 riksintressen för kulturmiljövården, varav närmare 200 finns i Västra Götalands län. Det gemensamma för alla är att dom inte får skadas påtagligt genom exempelvis infrastrukturprojekt eller stadsförnyelse.

Riksintressen i länet

De värdefullaste kulturmiljöerna i Västra Götalands län är i många fall riksintressen, till exempel de uttrycksfullaste kulturlandskapen, de bäst bevarade stadskärnorna, de viktigaste fornlämningarna och de finaste byarna. Riksintressena kan vara både stora och komplexa som exempelvis centrala Göteborg, eller förhållandevis överskådliga som en väl bevarad jordbruksmiljö i en landsbygdskommun.

Riksintresseområden i Lysekils kommun

I Lysekils kommun finns fem områden av kulturhistoriskt riksintresse, vilka beskrivs närmare nedan. Läs även vidare om dem i boken "Kulturmiljöer i Lysekils kommun, historia och program för vård och bevarande".

Centrala Bro

(O 19)

(Bro sn)

Motivering:

Centralbygd i ett bohuslänskt fjordlandskap, där ett rikt och varierat fornlämningsbestånd, medeltida lämningar, kyrkby med medeltida kyrka och relativt stora gårdar tillsammans visar hur ett område med strategiskt läge ur handels- kommunikations- och försvarssynpunkt kontinuerligt utnyttjats sedan förhistorisk tid. (Fornlämningsmiljö, Borgmiljö).

Uttryck för riksintresset:

Stenåldersboplatser i höjdlägen, hällristningar, järnåldersgravar, lämningar efter kastal från 1100-talet på Brobergskullen, husgrund från 1200-talet vid Hala, Bro medeltida kyrka samt kyrkby med prästgård från 1700-talet, löneboställe, skola med lärarbostad, affär och f.d. mejeri.

Fiskebäckskil

(O 20)
(Skaftö sn)

Motivering:

Skepparsamhälle, framvuxet ur ett fiskeläge, där välbevarad bostadsbebyggelse speglar samhällets olika sociala skikt och där en påkostad träarkitektur visar hur det välstånd som följde med fraktfartens uppsving under 1800-talet kom att manifesteras i bebyggelsens utformning. Östersidan, området öster om Kilen, präglas av fraktfart i mindre skala och av sillhantering.

Uttryck för riksintresset:

Oregelbunden och tät trähusbebyggelse i form av enkla fiskarstugor, dubbelhus och stora skepparhus med sexdelad plan; sjöbodar och magasin; gatunät och gatubeläggning samt badrestaurang.

I området ingår även:

Carl Wilhelmssons nationalromantiska ateljé och villa från 1911-12.

Immestad — Backa

(O 21)
(Brastad sn)

Motivering:

Fornlämningsstråk med hällristningar, sedan länge kända och bundna till lokal tradition, vars läge i landskapet och samband med ett stort gravfält berättar om områdets utnyttjande under en lång förhistorisk period. (Fornlämningsmiljö).

Uttryck för riksintresset:

16 ristningsytor på berghällarna vid byvägen i Backa (bl a "Skomakaren i Brastad" och "Solstativtavlan"), gravfält med ett 70-tal gravar samt ett antal spridda ristningar stensättningar och högar.

I området ingår även:

Kyrka i tegel från 1876-77 samt tidigare använd kyrkplats.

Stora och Lilla Kornö

(O 22)
(Lyse sn)

Motivering:

Skärgårdsmiljö på två klippöar med bebyggelseklungor vid naturligt skyddade hamnar där bebyggelsens läge, utformning och koppling till områdets närings-struktur; fiske kombinerat med jordbruk och fraktfart, är mycket representativ för Bohusläns kustsamhällen.

Uttryck för riksintresset:

Enkel och kärv bostadsbebyggelse i trä, sjöbodar (eventuellt några från 1700-talet), magasin och gångstigar. Granitdetaljer påminner om miljöns närhet till stenhuggardistriktet.

Lysekils stad

(O 23)

Motivering:

Stadsmiljö vars delområden tillsammans med lämningar efter bebyggelse på Stora
Skeppholmen speglar de olika utvecklingsstegen från fångstbaserad säsongs-bosättning till tättbebyggt fiskeläge som under 1800-talet utvecklas till badort och industri- och handelscentrum. Stadsrättigheter 1903.

Uttryck för riksintresset:

Husgrunder på Stora Skeppholmen. Den täta fiskelägesbebyggelsen i Gamlestan, med oregelbundet planmönster och småskalig bebyggelse. Badortsepokens miljöer och anläggningar, som gjorde att bebyggelsen försköts till det nuvarande stads-området och som skapade förutsättningarna för den snabba utvecklingen under 1800-talet, bland annat Curmanska villorna, kallbadhus, strandhotellen, badrestaurang, musikpaviljong och badortspark. Industrianläggningar, hamnmiljöer och sekelskiftescentrum med torg och stadspark. Stadens siluett med den dominerande nygotiska granitkyrkan.